Flummigt x 2

Oj så många besökare! Jag är tacksam för det. Bloggandet ger min resa och mitt kämpande en ny dimension!

För er som är nya föreslår jag läsandet av inlägg bakifrån och framåt. Alltså med start på dag 1.

Jag är också glad för de positiva, stödjande och nyttiga kommentarerna jag har fått. Min inställning till bloggar är att tiden (livet) är för värdefull för att sitta och spy galla över en bloggares inlägg. Är jag på en sida jag inte gillar så lämnar jag den bakom mig, helt enkelt.

Imorgon är det mät och vikt dag. Spännande men inte avgörande. Jag har förstått att jag inte tillhör de personer som rasar i vikt! Och vinsten i mitt huvud är avgörande just nu. Det är som om ett tomrum har bildats i min hjärna. Som om jag hade en lob som bara kretsade kring sött! Choklad, choklad, choklad, godis, glass och fika! När skall jag äta choklad? Hur mycket har jag kvar? När kan jag köpa mer? Nu har jag ätit för mycket och är trött. Nu har jag ätit för mycket och är snurrig. Nu har jag tränat och förtjänar choklad! Nu skall jag inte äta mer. Jag kan göra listan lång! Men det viktiga är ju att de tankarna till stor del lämnar plats till annat. Det är som om chokladloben har (nåja nästan i alla fall) tömts! Och de få tankar och känslor som har vågat sig in i tomrummet är lite klarare och lite vassare! Flummigt va!?

Igår var jag hos doktorn. Jag är ingen 1177- surfare och tror oftare att livsstilen förändrar mer än mediciner. Men eftersom jag har en hel del symptom som tyder på binjureutmattning beställde jag tid på vårdcentralen. När jag förklarade för doktorn vad jag ville med besöket gjorde han följande utlägg: Jag ser på dig att du är frisk! Alla vill bli piggare och alla vill bli smalare. Du är kraftigt byggd och kan förmodligen inte gå ner i vikt. Du får lära dig att leva med det!

Jag vet fortfarande inte om jag skall skratta eller gråta!